Jag orkar inte fixa liten text nu..

Tänkte våga mig på ett långt inlägg om Eddie, den häst jag saknar som mest. Det är nämligen så att i när jag var 9/10 år började jag med ridning som jag tjatat efter i flera år då, när jag började på ridskolan i hittade jag en favorit häst som var så fin hon heta Ellen. Hon var lite för stor för att jag skulle få rida henne men hon var ändå min favorit häst. När jag ridit i några terminer så bestämde jag och Anja oss för att hyra en häst i en vecka på sommarlovet, jag längtade hur mycket som helst. När Anjas mamma ringde och skulle hyra hästar så fick Anja hyra Thor hennes favorit häst och jag fick tyvärr inte hyra Ellen för hon var uthyrd, så jag skulle få hyra Eddie istället. Jag vela absolut inte hyra Eddie för han var den "sura" hästen som ingen vela rida enligt mig.. Efter ett tag när jag gnällt om att jag absolut inte vill hyra Eddie så gav jag mig, så jag skulle testa att hyra Eddie. Första dagen satt jag och grinade när jag red Eddie, för han var så "seg och han vägrade gå framåt", Anna min kusin sa att jag skulle fortsätta rida och bara driva men jag satt bara och grina och sa att det inte gick. Dagarna gick och det gick bättre och bättre. Dom sista dagarna jag red Eddie hade han blivit "pigg" eller så var det kanske så att jag hade börjat driva med benen. Efter den veckan så förändrades allt, jag hade fått en ny favorit häst. Jag vela reda Eddie på varje lektion, jag blev skötare på Eddie och han var den bästa hästen som fanns. Han var verkligen min kärlek jag var i stallen varje helg och väldigt många dagar i veckan för att få pyssla om Eddie, jag vart så glad av att bara sitta och titta på hästen. Jag hyrde honom minst en vecka på varje lov vi hade. Och så fortsatte det i ungefär fyra år kanske (?) sen kom den dagen då vi hade julshow i stallet. Och jag vann pris för året skötare, det innebar att jag var den som varit mest i stallet och tagit om min sköt häst på det året. Sen efter det kände jag att jag inte hade någon ork med stallet längre, och jag hade fått mitt pris och fått vart med Eddie hur mycket jag vela och jag kände mig nöjd med stallet. Så jag sa upp mig som skötare men jag fortsatte lektionerna, och sen en dag ringde Ulrika mig och frågade om jag skulle vilja hjälpa till och rida Spirit så då gjorde jag det istället. Och all den tid i stallet med både Eddie och Spirit har jag utvecklats jätte mycket, och det är jag glad för. Men jag ångrar stort att jag sa upp mig som skötare, jag saknar hur mycket som helst att bara få vara i stallet och lära känna alla mina stall kompisar, Isabelle och Ebba dom är nog dom bästa jag lärt känna. Jag saknar er sjukt mycket allt vi gjorde. Stallkören, Janne och Nathalie låtarna, allt bus vi gjort. Jag saknar det så mycket, nu är jag en helt annan person. Jag är inte den där söta lilla stalltjejen längre, jag är.. Jag vet inte vem jag är längre. "Innebandybruden" kanske vad vet jag ?

Varje gång jag sitter och tittar igenom mina bilder på datorn, så ser jag själv hur lycklig jag var och hur mycket jag älskar hästar och alla stall kompisar. Och det var inte bara i stallet jag var med mina stallkompisar jag var även med dom på fritiden. I alla fall med Ebba, och med Isabelle när hon var här hemma. Jag åkte till Ebba och jag sov där vi hade hur kul som helst. När Isabelle var här hemma var vi hos henne och sov där, och vi hade LAHEH "partyn" L=Lina A=Anja H=Hanna E=Ebba H=Henriette. Jag saknar det så otroligt mycket, jag älskar er så sjukt mycket. Jag kan inte beskriva med ord hur mycket ni betyder för mig. Det är ni som gjort mig till en människa, ni har utvecklat mig så himla mycket och det är jag glad för.

JAG ÄLSKAR ER! ♥